Sedan förra inlägget har jag i sann Marie Kondo-anda dragit ut vartenda plagg ur min garderob och lagt det i en stor hög på sängen. Det blev minst sagt ett massivt berg. För er som inte känner till Marie Kondo ska jag kort förklara tanken bakom det här. När man rensar ska man endast spara saker (i mitt fall klädesplagg) som ”sparks joy” (ger en känsla av glädje). Man börjar med att ta fram alla grejer och går sedan igenom dem en efter en. Mitt mål är ju att ha en väldigt minimalistisk garderob så rensningen går hårt till. Kan inte säga att alla plagg ger en känsla av glädje men trots det har jag svårt att släppa dem. Det kan vara för att jag tänker att jag vill spara dem utifall att det perfekta tillfället att använda dem ska dyka upp, att det var dyrt i inköp, att jag ska ha det när jag blir smalare, att jag blev så glad när jag hittade det… etc. Jag inser att allt det här bara är ursäkter för att slippa göra mig av med det, men det är fortfarande svårt. Jag har ju inte heller tänkt bara slänga allting utan det ska sorteras efter vad som ska doneras, eventuellt slängas (återvinnas) eller säljas. Ett stort jobb. Jag är inte klar på långa vägar än. Efter sorteringen måste jag fota allt som ska annonseras ut och hitta ett lämpligt ställe att sälja det på vilket jag tänkt skriva mer om i ett annat inlägg. Trots att jag inte ens är klar med den här processen tänker jag redan på hur min framtida garderob ska se ut. Det känns spännande att få sätta ihop en nästan helt ny garderob med kvalitetsplagg som är snygga, roliga och lätta att matcha med varandra så att det är enkelt att kombinera olika outfits trots att mängden plagg i garderoben är begränsad. När jag passerar skyltfönster i stan blir jag så sugen på att börja köpa nya kläder direkt! Känns inte som att det är tillåtet eftersom jag faktiskt inte ens vet vad det är för plagg jag behöver än. Det är motiverande att tänka på det som en belöning när jag är klar med utrensningen. Samt att påminna mig själv om att fokus är på just vad jag BEHÖVER för en komplett garderob, istället för att falla för impulser, även om det är sjukt frestande!